Nu är det tufft att vara snäll

Av Claire Buckis

Vi människor har alltid beundrat omtanke och goda gärningar. Nu håller vi dessutom på att upptäcka att vänligheten inte bara gör oss lyckliga, utan även förlänger våra liv.

Oändligt många små saker som ibland kan göra livet surt för oss handlar om brist på omtanke. Föreställ dig för bara ett ögonblick en värld där alla är en liten smula vänligare. När du försöker hitta en lucka i trafiken är det någon som släpper in dig. I mataffären låter du någon som verkar ha bråttom gå före dig i kön. Du kommer tillbaka till din bil och märker att någon har lagt pengar i automaten åt dig.
En ny teori som kallas ”de snällaste överlever” menar att mänskligheten har frodats som art tack vare sin omtänksamhet. Professor Sam Bowles från Santa Fe Institute i USA har analyserat uråldriga civilisationer och funnit att vänlighet varit en nyckelkomponent för samhällens överlevnad. ”Grupper med många altruister tenderar att klara sig”, säger han. ”Altruister samarbetar och bidrar till andra gruppmedlemmars välbefinnande.”
Med andra ord har vi en inbyggd kapacitet för att hjälpa andra, särskilt dem som står oss nära, för att säkra vårt samhälles överlevnad.

Ge och få
Forskning visar också att vänlighet kan göra oss lyckligare. Professor Sonja Lyubomirsky vid University of California bad deltagare i en undersökning att utföra slumpmässiga vänliga handlingar under tio veckor. Hon fann att känslan av lycka ökade under tiden för undersökningen, även om det fanns en hake: De som utförde varierande snälla handlingar, som att hålla upp dörren för en främling eller diska åt en vän, rapporterade att de var avsevärt mycket lyckligare än de som utförde samma vänliga handling om och om igen.
Det spelar ingen roll för vår lycka om man hjälper en närstående eller en främling, men det kan få skilda effekter. ”En liten, anonym handling kanske får dig att känna dig som en god människa”, säger Sonja Lyubomirsky. ”Men en stor vänlig gest mot någon du känner kan få sociala följder: Du kanske får en ny vän eller blir generöst kompenserad.”
Alltså får du en tillfällig glädjekick av att köpa en kopp kaffe till någon du inte känner, men att handla åt en pensionär som bor granne kan hjälpa till att stärka er relation.
Vänlighet är nyttigt på andra sätt också. Professor Stephen Post, författare till boken Generös mot andra – för din egen skull har studerat bevisen för att snällhet är bra för hälsan. En studie bland 2 016 kyrkobesökare bekräftade att de som regelbundet hjälpte andra hade bättre mental hälsa och mer sällan blev deprimerade. Andra studier har visat att hjälpsamma människor är mindre utsatta för kroniska sjukdomar och har bättre immunförsvar. ”Det finns ett starkt samband mellan välbefinnandet, lyckan och hälsan hos personer som är vänliga”, säger Stephen Post.
Vänlighet kan hjälpa till att reglera våra känslor, vilket har visat sig ha en stark påverkan på vår hälsa. Om våra inbyggda fly-eller-fäkta-reflexer blir överaktiva på grund av stress påverkar det vårt hjärt-kärlsystem och försvagar kroppens immunförsvar. ”Det är svårt att vara arg, bitter eller rädd när man utstrålar osjälvisk kärlek mot någon”, säger Stephen Post.

Det är tufft ibland
Vänlighet må vara en dygd, men det betyder inte att det är enkelt. Diego Villaveces, 38, som arbetar med marknadsföring och bor i Sydney i Australien med fru och barn, bestämde sig för att slumpmässigt börja göra goda gärningar för främlingar. Till detta hade han inspirerats av någon ”som hade haft ett mycket svårt liv men trots det lyckades hålla fast vid sin generositet mot andra”.
Diego Villaveces delade ut presentkort på biobiljetter, middagar och böcker till främlingar på gatan, men han fick några udda reaktioner. ”Vissa reagerar verkligen med förvåning”, berättar han. ”Många känner sig lite obekväma inför att ta emot en gåva från en främling. Några har faktiskt givit tillbaka gåvan och sagt ’jag vill inte ha din vänlighet’. Det är något jag har tvingats lära mig som regelbunden givare, och att respektera det.”
Tillsammans med varje slumpmässig vänlighet delar Diego Villaveces ut ett kort som uppmanar mottagaren att göra en god gärning för någon annan.
”Jag bestämde mig för att jag ville göra något mer för mänskligheten”, säger han. ”Vänlighet kan ge en mäktig känsla av förändring.”
Diego Villaveces har skapat hemsidan pifaustralia.org, där han spårar sina kort, men han erkänner att gen­svaret hittills har varit tämligen blygsamt. ”Jag trodde att det skulle vara lättare att få folk att delta, men det är också en del av utmaningen, och jag tar det till mig.”
Man ska också erkänna, som Diego Villaveces gör, att många har en cynisk inställning till vänlighet. Etiketten ”välgörare” är inte direkt en komplimang. Alla tilltalas vi av tanken på att vara snälla, men visst kommer snälla killar alltid sist? Att agera utefter godheten i ens hjärta går stick i stäv med evolutionstanken om att den starkaste överlever, enligt vilken människor drivs av egoistiska krafter i en ständig kamp för att överleva.
Redan 1968 upptäckte forskarna Bibb Latane och John Darley ett fenomen som kallas ”åskådareffekten”. Det är mindre troligt att någon som behöver hjälp på en offentlig plats får det om det finns flera personer i närheten. Forskarna tror att effekten uppkommer för att vårt agerande bestäms av gruppens och att vi antar att någon annan kommer att ta ansvaret. I stora städer kan människor dess­utom känna sig otrygga med främlingar.

Feel good-faktorn
Men inget av ovanstående förklarar varför vi är snälla när vi bestämmer oss för att vara det. Rebecca Egan, 34, gjorde en av de största tänkbara uppoffringarna man kan göra när hon donerade en njure till sin 57-årige far. ”Det var ett av de enklaste besluten jag någonsin har behövt fatta”, säger Rebecca Egan.
Det var onekligen en godhjärtad handling, men hon känner att hon bara skulle göra det för en närstående. ”Jag vet inte varför, men jag tror inte att jag skulle ha kunnat ge bort en njure helt slumpmässigt. Jag skulle förmodligen bara överväga det när det gällde en familjemedlem”, säger hon. ”Samtidigt hjälpte det ju faktiskt någon annan att jag gav min njure till pappa. Nu står han ju inte längre på väntelistan för organ, så någon annan kan ta hans plats.”
Rebecca Egans far har kanske anledning att tacka sina gener av två skäl när det gäller hans dotters vänlighet. En studie från 2005 från hebreiska universitetet i Jerusalem hittade ett samband mellan vänlighet och en gen som frigör dopamin, en signalsubstans för välmående i hjärnan. Enligt forskning som presenteras av Alan Luks i hans bok The Healing Power of Doing Good, upplever hjälpsamma människor en distinkt fysisk känsla när de gör något snällt. Många rapporterade att de kände sig mer energiska, varmare, lugnare och hade större självrespekt, ett fenomen som han kallar ”hjälparens kick”.
Vissa forskare menar att eftersom vi är osjälviska bara för att gynna gruppen och bli höga på dopamin, betyder det att vänlighet faktiskt är själviskt. ”På en viss nivå bygger troligen den största delen av all altruism på egenintresse”, säger Bill Von Hippel, som är professor i psykologi vid Queenslands universitet i Australien.

Skicka vidare
”Vad spelar det för roll om vänlighet är själviskt?” menar författaren Catherine Ryan Hyde. Hennes bok Skicka vidare följde historien om en bångstyrig skolpojke som bestämmer sig för att börja återgälda varje god gärning som någon gör för honom med tre goda gärningar för andra. Boken filmatiserades och drog igång en rörelse av människor som var fast beslutna att ”skicka vidare” i verkliga livet. Rörelsen visade hur vänlighet kan vara fullständigt osjälviskt. Främlingar hjälpte främlingar utan att förvänta sig personlig vinning.
Catherine Ryan Hyde menar att det inte spelar någon roll vad som motiverar till att ge – det avgörande är att de har valt att vara givmilda. ”Om någon hjälper mig vill jag väl inte att de ska få dåligt samvete för det?” säger hon. ”Om hjälparen och den som blir hjälpt båda blir glada verkar det som om båda vinner på det. Det finns inget felaktigt sätt att vara snäll på.”

Fritt givande
Vänlighet och glädje har en annan sak gemensamt också – de kan inte köpas för pengar. Professor Sam Bowles säger att ekonomer ofta gör misstaget att de utgår ifrån att människor är naturligt själviska, och att vi bara gör något vänligt om vi tjänar på det eller kan undvika bestraffning. Men Sam Bowles undersökning, som publicerades i den välrenommerade tidskriften Science 2008, visar på helt andra rön.
Han beskriver forskning på sex förskolor som införde böter för föräldrar som hämtade sina barn sent. Efter det att böterna infördes hämtade föräldrarna barnen sent dubbelt så ofta som innan. En liknande studie har visat att kvinnor faktiskt blev mindre benägna att lämna blod när de fick betalt för det. Sam Bowles tror att vi motsätter oss tanken på att våra principer skulle vara till salu. Vi föredrar att göra goda gärningar för gärningarnas egen skull. ”Människor njuter av att vara snälla mot andra på samma sätt som vi njuter av att äta glass. Det skänker välbehag”, menar han.

Många bäckar små
En synonym för ordet vänlighet är mänsklighet. Vänlighet är i princip en bekräftelse av det faktum att vi alla är människor, ett erkännande av att vi alla sitter i samma båt. ”Det mesta av det som gör livet värt att leva bygger på att åtminstone en del av oss ibland är altruistiska”, säger Sam Bowles. ”Vi kan inte ta itu med problem som klimatförändringar, smittospridning och politiskt våld genom att bara hänvisa till själviska motiv.”
Det positiva är att det är enkelt att öva sig i att bli vänligare. ”Människor borde helt enkelt utföra fler vänliga handlingar är de vanligtvis gör, och göra det regelbundet, som till exempel fem vänliga handlingar varje måndag”, säger Sonja Lyubomirsky.
Vänlighet är alltså inget annat än ett aktivt val, en inneboende känsla av att man har makten att förändra en annan människas liv, även om det
bara är en pytteliten förändring.
Diego Villaveces tror att vänlighet måste börja inom oss själva. ”Ibland stöter vi bort människor för att skydda oss själva, men det isolerar oss från resten av världen”, säger han. ”Varje stor religon har kärlek som en allmän princip. Vänlighet höjer kärlek till en mildare och mer tillgänglig nivå som de flesta människor känner sig mer bekväma med. Att visa lite vänlighet mot andra är ett erkännande av att alla runt omkring dig är precis som du.”

<< Tillbaka