Gift eller sambo?

Se om ditt hus så att du inte blir lämnad på bar backe om kärleken tar slut.

Av Annelie Hedlund

Festklädda människor i spänd förväntan. Alla väntar de på att bruden och brudgummen ska göra entré. Men ingen kommer. Brudgummen har fått kalla fötter och dyker aldrig upp. Detta är en nyckelscen i filmen Sex and the city, där Mr Big lämnar Carrie i sticket efter att en vän just gett honom rådet att aldrig gifta sig eftersom ”det förstör allt”.
Varför gifter vi oss egentligen? Av kärlek förstås, skulle de flesta svara. Och vare sig vi avlägger löftet borgerligt eller inför Gud vill vi visa omvärlden att vi hör ihop. Dessutom gifter vi oss för att ge vår partner en viss trygghet, för vi lovar ju att älska varandra i nöd och lust.
Trots detta väljer många att vara sambor. Vigselbeviset är ju bara ett dokument, resonerar en del. Huvudsaken är väl att man vet att man älskar varandra? Men detta är inte alltid sant. Skillnaden mellan gift och sambo kan vara större än man tror när livet inte blir som man tänkt sig.
I dag finns, förutom kärnfamiljen, många olika konstellationer. Vi gifter oss, skiljer oss, flyttar ihop, får egna barn – och så kallade bonusbarn på köpet. De flesta relationer består dock av man, kvinna och barn. Enligt SCB, Statistiska centralbyrån, är cirka 3,1 miljoner människor gifta i Sverige, omkring en miljon lever i samboförhållanden och några tusen har regi­strerat partnerskap. Sedan 1995 kan homosexuella par genom registrerat partnerskap få samma familjerätts­liga ställning som två makar.
Oavsett vilken relation man lever i så är det oundvikligt att förr eller senare stöta på juridiska problem. Vad händer ekonomiskt om vi låter bli att gifta oss? Vem får ärva? Vem får vårdnaden om barnen? Här följer några anledningar till varför det är fördelaktigare att gifta sig.

Gemensamt ägande
När två personer beslutar att inte gifta sig väljer de medvetet eller omedvetet att stå utanför de regler som gäller inom ett äktenskap. Förutsättningen för de så kallade äktenskapsrättsliga reglerna är just att man är gift med sin partner.
”Lagstiftningen gör att den som är gift eller har ingått partnerskap har ett bättre skydd om något händer än den som bara är sambo”, berättar Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom på Ikanobanken. ”När man är gift ansvarar man för varandra på ett helt annat sätt, även ekonomiskt. Visserligen finns det också sambor som gör det, men enligt lagen finns det inga krav på dem som inte är gifta och inte har ingått partnerskap att ta samma ansvar.”
Syftet med många av de regler som finns mellan makar är att skydda den av makarna som är ekonomiskt svagast. Till exempel så spelar giftorätten en stor roll när två människor beslutat att gå skilda vägar.
Innan man gifter sig har båda parterna sina tillgångar och skulder. De har således inte något gemensamt ansvar för varandras skulder och har inte heller någon samäganderätt. Även efter vigseln är var och en fortfarande ansvarig för sina skulder, om man inte sluter ett gemensamt avtal när man exempelvis köper en bil eller hyr en lägenhet.
Vigseln innebär inte heller att makarna inbördes får någon samäganderätt. Fortfarande är utgångspunkten att de äger sin respektive egendom. Däremot innebär vigseln att vardera maken får giftorätt i den andra makens egendom. Den gemensamma egendomen kallas därför för giftorättsgods och har stor betydelse vid en skilsmässa eller när någon makarna avlider.
Vad innebär då giftorätten? Jo, att båda parterna har rätt till hälften av den andres giftorättsgods vid bodelningen när någon av makarna beslutat att lämna det sjunkande skeppet.
Vi kan ta som exempel att mannen har tillgångar på 200 000 kronor och kvinnan på 150 000. Efter att deras skulder på 50 000 respektive 80 000 har dragits av blir det 220 000 kronor att dela på. I slutändan får de 110 000 kronor var.
”Ibland talar man om att gifta till sig pengar, men egentligen handlar det om att skilja till sig pengar”, kommenterar Helena Grünwald, jurist och ekonom vid kronofogdemyndigheten i Stockholm. ”När ett par har varit gifta en kortare tid finns dock andra regler som kan gälla om fördelningen skulle anses bli orimligt skev”, förklarar hon. ”Då kan den ena parten få behålla en större del eller alltihop.”
Makar kan också välja att ha så kallad enskild egendom, till exempel ärvda saker som de själva vill behålla. För att sådan egendom inte ska omfattas av giftorätten måste makarna skriva ett äktenskapsförord, som ska registreras hos tingsrätten. I?en samborelation finns det ingen giftorättsgemenskap alls.

Vad har man då för trygghet om man väljer att vara sambo i stället för att gifta sig? I takt med att samboförhållandena har ökat har också behovet av lagregler för sambor vuxit fram.
”Ända fram till 1988 fick sambor själva reglera hur de ville ha det och skriva egna avtal”, berättar Helena Grünwald.
Nu finns sambolagen, en lag som ger sammanboende par en begränsad giftorättsgemenskap. För att lagen ska gälla ska två personer stadig­varande bo tillsammans i ett parförhållande och ha gemensamt hushåll. Det spelar ingen roll om samborna är av motsatt eller samma kön. Tidigare gällde sambolagen bara då paret utgjordes av kvinna och man, men den 1 juli 2003 ändrades sambolagen på den punkten. Syftet med lagen är att skydda den som är svagast ekonomiskt.
”För att bodelningsreglerna ska gälla måste den bostad paret bor i ha förvärvats för gemensam användning”, förklarar Helena Grünwald. ”Det spelar alltså ingen roll vem av parterna som har betalat den.”
Sambolagens bodelningsregler gäller inte om den ena parten har flyttat in i den andres bostad, även om paret har delat på hyran eller amorteringarna. Det finns dock en viss möjlighet att överta den andra partens bostad som använts gemensamt men inte skaffats för gemensam användning. Den sambo som bäst behöver bostaden får överta den under förutsättning att full ersättning utgår. Men för detta krävs synnerliga skäl eller att samborna har barn som det behöver tas hänsyn till.
Att vara gift innebär alltså en stor fördel när det gäller egendom, eftersom även lantstället, bilen, båten och till och med banktillgodohavandena räknas in i giftorätten.

Arvsrätt och ekonomisk trygghet
Vad händer då i ett äktenskap respektive samboförhållande när en av parterna dör? Vem ärver den avlidne? Även här finns det fördelar med att vara gift. Den 1 januari 1988 infördes nämligen nya regler om arv som gynnar den efterlevande makens ställning.
Förr i tiden satte barnen stor tillit till sina föräldrars arv som en viktig försörjningsfaktor. Därför gick arvet nedåt till den dödes barn och barnbarn, de så kallade bröstarvingarna. Men genom den nya lagen får bröst­arvingarna vänta på sin del. Tidigare kunde en make tvingas sälja ett hus eller lantställe för att barnen skulle få ut sitt arv. Nu får de sin del först när den efterlevande maken går bort och får då ut två arvslotter, en för vardera föräldern.
I ett äktenskap gäller giftorätten även vid dödsfall. Oavsett om paret har gemensamma barn eller om maken eller makan har barn sedan tidigare är den efterlevande tryggad ekonomiskt.
Detta gäller inte sambor. De ärver inte varandra. Förutom den själsliga förlusten att förlora en livskamrat kan den efterlevande tvingas lämna allt, även sitt hem. Och om paret inte har gemensamma barn och den bortgångne har barn sedan tidigare är det dessa som är förmånstagare. Enda undantaget är om hemmet anskaffats för gemensamt bruk, då har den efterlevande rätt till sin del.
Som exempel kan vi ta samboparet Lina och Carl. De bor i en lägenhet som står på Carl. Han hade den innan han träffade Lina och den har således inte anskaffats för gemensamt bruk. De är inte gifta och har levt ihop i femton år. Förutom lägenheten har de också ett sommarhus de har byggt gemensamt. Tomten har tillhört Carls släkt i alla år och står nu på Carl. Det gör också parets bil och båt. Paret har inga gemensamma barn, men Carl har en dotter på 20 år. Vilket skydd har då Lina om Carl skulle avlida?
”I princip inget alls, eftersom Carl hade lägenheten innan han träffade Lina”, förklarar Helena Grünwald. ”Den betraktas som enskild egendom, vilket innebär att Lina inte får vara med och dela den vid separation eller dödsfall.”
Vad Lina kan göra är att i och med dödsfallet begära bodelning. Görs inte det behåller var och en sin egendom, och Carls barn ärver förutom sommarhuset, bilen och båten även den gemensamma bostaden. Begär hon bodelning har hon alltid rätt att få så mycket att det motsvarar två basbelopp.
”Det bästa ett sambopar kan göra är att ta kontakt med en familjejurist och skriva testamente till förmån för varandra”, råder Helena Grünwald.
Om någon av dem har barn från ett tidigare förhållande är det särskilt viktigt att ha ett testamente, annars ärver det barnet allt som föräldern äger.
De som lever i ett samboförhållande kan också välja att skriva ett avtal att sambo­lagens bodelningsregler inte ska gälla. Det går dock inte att avtala bort rätten att överta bostaden, vilket egentligen kan ses som ett skydd för barnen.

Gemensamma barn och särkullbarn
Det är bara gifta par utan särkullbarn som ärver varandra utan testamente. Om de endast har gemensamma barn får bröstarvingarna vänta på sin del tills den andra föräldern har gått bort. Med andra ord kan den som är gift bo kvar utan att behöva tänka på att lösa ut sina egna barn.
Finns det särkullbarn går det att testamentera halva barnets arvslott till sin partner. Då får särkullbarnet bara ut sin laglott, det vill säga hälften av den avlidne förälderns egendom, när föräldern avlider.
”För att skapa större trygghet för din partner kan du köpa en livförsäkring med din partner som förmånstagare”, säger Ann-Sofie Magnusson. ”När du avlider får partnern en summa pengar och kan då förhoppningsvis bo kvar i hemmet genom att köpa ut särkullbarnet ur boet.”
Ibland vill föräldrar att vissa saker ska vara enskild egendom när deras barn gifter sig. De kan då underlätta för sina barn genom att i ett testamente skriva att arv efter dem ska vara deras barns enskilda egendom. Då slipper det gifta barnet att ta upp en sådan diskussion med sin make eller maka när de så småningom gifter sig.
Annars går det att skriva ett äktenskapsförord även efter giftermålet, men då kanske det kan vara svårt att övertala den andra parten att man vill att vissa saker ska vara enskild egendom.

Ingen vet något om framtiden, och en eventuell skilsmässa är förmodligen det sista vi tänker på när vi är nyförälskade. Inte heller tror vi att vårt livs stora kärlek ska vända oss ryggen när vi har byggt upp ett liv tillsammans och har så mycket gemensamt.
”På många sätt är det tryggare att vara gift”, sammanfattar Ann-Sofie Magnusson. En separation kan vara nog så smärtsam i sig, men har man varit gift finns i alla fall lagen som skydd. Man vet mer vad som gäller och det blir mindre komplicerat. Ann-Sofie Magnusson brukar därför ge par hon talar med rådet att gifta sig eller ingå partnerskap så fort de vet att de vill leva tillsammans.
Juristen och ekonomen Helena Grünwald uppmuntrar alla par att ha en dialog med varandra så att de är överens om vad de vill. ”Det är viktigt för alla, speciellt för barnen. Vi lever nämligen i en tid då familjerättsliga konstellationer blir allt mer komplicerade.”

Reader’s Digest, November 2008

<< Tillbaka